Jag ber om ursäkt att jag inte bloggat sedan dess. Jag lovade ju i min senaste post att hålla er uppdaterade. Jag trivs utmärkt i min lilla etta. Dock är den otroligt stökig just nu. Skall fixa lite bokhyllor och en del annat sedan utlovar jag bilder på hur jag bor. Än så länge får ni nöja er med en bild på badrummet. Det gör numera skäl för namnet badrum.
Det fanns inget badkar i det, bara en dusch. Visserligen blir man ren i en sådan men jag älskar känslan av att ligga i ett varmt bad. Gärna med ett glas kallt vitt vin. Så när jag för några veckor sedan fick syn på den här i ett mail slog jag genast till. Och förra veckan tog jag mitt första bad i den. Underbart!
Det är en stor skillnad på Vasastan och Söder. I Vasastan ser folk knappt varandra, passerar bara varandra på trottoarerna som de vore hinder att undvika att krocka med. Hur annorlunda är det inte på Söder! Här ser man varandra som individer. Man möts ofta av leenden från främlingar. Ett hej eller godmorgon från människor man bara mött några gånger i förbifarten. Komplimanger som ”Snygg tisha.” ”Häftig kappa.” får jag också höra från okända. Med andra ord är jag supernöjd med att vara tillbaka på Söder där jag en gång föddes.
Sommarens höjdpunkt var Europride. För första gången på många år var jag inte volontär i Pride House. Detta eftersom jag nu är medlem i styrelsen för Stockholm Pride. Ett både ärofullt och oväntat förtroende.
Fysiskt mår jag också bra mycket bättre. Jag besvärades tidigare av värk i fötter, ben. För någon månad sedan införskaffade jag nya skor och boots. I de jag använde tidigare hade jag specialgjorda sulor som jag fick för några år sedan. Jag glömde att flytta över dem till de nya pjucken. Och simsalabim kunde jag trava omkring utan besvär. Jag vet inte om det är sulorna eller fötterna som förändrats, men skönt är det. Nu återstår att bygga upp styrka och kondition.
Och jag lovar och svär att posta oftare i den här bloggen. 🙂