Min värsta höst någonsin

Tack alla ni som hjälpt och stöttat mig den här tiden!

höst

I november dog min mamma. Hon blev 96 år och bodde sedan ett drygt år på ett äldreboende. 13/10 drack hon eftermiddagskaffe med hembakat kaffebröd i sällskapsrummet. Enligt personalen var hon glad och nöjd men trött och gick in på sitt rum för en tupplur. Hon vaknade aldrig igen. Trots allt ett bra sätt att gå bort. Jag sörjer och saknar henne, men tröstar mig med att slutet blev som det blev och att hon blev nästan hundra år. Det fattades ju bara fyra år.

Dessutom har hösten varit katastrofal ekonomiskt. På grund av mitt eget slarv var jag tvungen att betala nästan femtusen för att inte få elen avstängd. Efter det och hyran var det inte mycket kvar av pensionen. Lyckligtvis fick jag låna så jag klarade mig. Tack till er som ställde upp! Ni vet vilka ni är. Kram! Efter att ha betalat tillbaks det mesta av de lånen är det minst sagt knapert fram till 18/12 då nästa månadspeng trillar in på kontot. Och i fortsättningen skall den här damen hålla järnkoll på elräkningarna.  🙂

Jag har välgrundade förhoppningar att allt kommer att bli bättre från och med nu.

Jag avslutar det här med en bild på mamma. min lillebror och mig. Den är tagen i början av femtiotalet i trädgården till det hus min morfar byggde vid Sockenplan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *