I drygt ett är missade flera vårdgivare att jag hade symtom på hjärtsvikt och tidigare hjärtinfarkter. Vid flera tillfällen talade jag om att jag ibland fick attacker av kallsvettningar, ofta var trött och andfådd. Själv misstänkte jag att det kanske var diabetes. Men jag har ju ingen som helst medicinsk utbildning. Det togs en hel del prover, bland annat blodtrycket vilket visade sig variera från högt till normalt till gränsen till högt. Jag påpekade i sammanhanget att jag sedan tonåren alltid haft lågt tryck. Jag fick aldrig någon verklig förklaring till mina symtom. Inte mer än att det kanske berodde på dålig kondition, min (lindriga) KOL eller allergi.

Så kom då den stora infarkten natten till den första augusti. Jag lyckades ringa 112 och snabbt var en ambulans på plats. På SÖS sattes en stent in akut. Och efter tre dygn fick jag gå hem med en hoper mediciner.

Flera symtom försvann genast. Till exempel de ymniga svettningarna. Orken var inget vidare, men det är ju bara att vänta efter en infarkt. Hade också lätt att bli andfådd, även när jag inte gjort annat än att ligga på sängen och lyssna på ljudböcker. Vid ett återbesök hos läkare byttes en av medicinerna ut eftersom hon misstänkte att det berodde på biverkningar. Sedan dess lider jag bara av allmän trötthet och svaghet. Men det blir förhoppningsvis snabbt bättre av rehabträningen jag startar om några dagar. Peppar,peppar.

Om vården redan för ett år sedan hade tolkat mina symtom som möjlig hjärtsvikt/infarkt och gjort ytterligare undersökningar och givit mig behandling hade förmodligen situationen förbättrats och jag hade sluppit den stora infarkten.

I går kväll tittade jag på SVTs Fråga doktorn. Där togs just det här problemet upp. Att man missar att diagnostisera hjärtproblem med just de symtom jag hade. Dessa missar drabbas främst kvinnor. Har du själv dessa symtom kontakta läkare genast och kräv att få en hjärtutredning.