I DAG, 29/1, KLOCKAN TIO RÖKER JAG MIN SISTA CIGG!

Efter infarkten bestämde jag mig för att sluta röka tobak. Det har gått sisådär. Under perioder, som mest fjorton dagar, har jag varit rökfri. Men så har jag återfallit – börjat med skiten igen. Det enda positiva i den delen är att jag vid återfallen rökt max ett paket om dagen medan jag före infarkten drog i mig uppåt två eller tre paket om dagen.

De tidigare försöken inbegrep både plåster och ecigg. Nu blir det enbart ecigg. Jag har flera delikata smaker av ejuice. Samtliga med nikotin, dock med ganska låg nivå. Så begäret efter nikotin är egentligen inte ett problem. *konspirationsläge* Är det något annat i cigaretter som de stoppat i som ökar beroendet för att få oss fast? *slut på konspirationsläge* Mycket av problemen med att sluta beror på (o)vana. Att tända en cigg i vissa situationer till exempel och också vanan att göra något med händer och mun. Ecigg hjälper både med nikotinabstinens och pysslandet.

Tillfällen då jag får impulsen att tända en cigg är, till exempel. då jag går ut genom porten, lämnar en affär och liknande. Jag känner alltså inget egentligt behov vid de tillfällena. Då är det smidigt att ha med sig en eller två mindre eciggmakapärer. Från och med idag skall jag alltid ha med mig de två Innokin Gala jag har och se till att de är laddade och välfyllda.

NU SKALL CAISA BEFRIA SIG FRÅN TOBAKSPLUTOKRATERNA!